kolla
Svenska
Verb
| Böjningar av kolla | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | kolla | kollas |
| Presens | kollar | kollas |
| Preteritum | kollade | kollades |
| Supinum | kollat | kollats |
| Imperativ | kolla | – |
| Particip | ||
| Presens | kollande, kollandes | |
| Perfekt | kollad | |
kolla Kategori:Svenska/Vardagligt#kolla (vardagligt)
- Kategori:Svenska/Kortformer#kolla (kortformer) kontrollera, undersöka
- Ska jag kolla om jag riskerar få blodpropp?
- Vanliga konstruktioner: kolla ngt
- Sammansättningar: dubbelkolla
- Fraser: (partikelverb) kolla upp
- Fraser: (konkreta) kolla fakta
- skaffa upplysningar om något
- se, titta på något
- interjektion för att uppmärksamma någon på något
- Men kolla!
- Kolla vad fint!
- Kolla in, vilken snygging!

- Etymologi: Kortform av kollationera. Belagt i språket sedan 1937.Kategori:Svenska/Termer belagda sedan 1930-talet#kolla[1]
Översättningar
kontrollera, undersöka
se, titta på något